tisdag 9 februari 2016

Gästinlägg av Saras Eviga - Om att kemikaliebanta och hitta en balans

Då var det min tur att få den stora äran att skriva några rader här. Jag heter Sara och driver bloggen Saras Eviga sedan några år tillbaka. Jag startade min blogg då jag själv hade fått upp ögonen för hur mycket gifter som döljer sig i våra vardagsprodukter. Jag hade sett filmen Underkastelsen av Stefan Jarl och var oerhört starkt berörd. Filmen handlar om de stora mängder kemikalier som vi alla har i vårt blod. Redan en nyfödd bebis har flera hundra kemikalier i sin kropp när den föds. Det är ämnen som inte hör hemma där. Filmen tar upp vad dessa kemikalier kan ställa till det med i form av direkt och framtida ohälsa. Filmen finns för övrigt att se gratis och jag kan verkligen varmt rekommendera dig att titta på den om du inte gjort det (här hittar du länk till filmen, del 1 och del 2).

Visst hade jag uppmärksammat återkommande nyhetsrapporteringar som talade om att både det ena och det andra kunde vara skadligt för oss, leda till cancer och annat elände. Men helt plötsligt förstod jag att det här var ett långt större problem än jag hade greppat. Det var som att polletten trillade ned och jag såg plötsligt världen i ett nytt ljus.

Jag kände att jag ville lära mig mer. Jag studerade all litteratur jag kom över och började successivt göra förändringar hemma för att skapa en tryggare miljö med mindre skadliga kemikalier runt mig och min familj.

Jag märkte ganska snart att det inte bara var jag som saknade kunskap om detta. De flesta jag mötte hade ingen eller mycket lite kunskap kring hur våra vardagsprodukter kan läcka kemikalier som kan vara skadliga för oss. Jag kände därför att jag ville sprida denna kunskap vidare så att många fler fick kännedom om detta. Det var då som idén om att starta en blogg först dök upp. Genom att skriva så kunde den kunskap jag förskansade mig komma många fler till del. Sagt och gjort. Bloggen växte och intresset visade sig vara långt mycket större än jag hade kunnat ana. Sedan ett drygt halvår tillbaka så åker jag även ut och föreläser om hur man kan minska ned på skadliga kemikalier i sin vardag. Jag föreläser främst för personal på förskolor runt om i landet, men även för politiker, olika typer av föräldragrupper samt andra intresserade. Här kan du läsa mer om mina seminarier. Förskolan har visat sig vara en mycket utsatt arbetsplats med sorgligt nog ofta väldigt höga halter av miljögifter. Eftersom barnen är de som är mest utsatta och känsliga för dessa främmande ämnen så är det oerhört viktigt att förskolor tar detta på allvar och påbörjar arbetet med att giftminimera. Det glädjer mig att man på många håll börjat få upp ögonen för detta, och jag hör ofta glädjande nyheter om förskolor som börjat rensa och byta ut skadliga produkter och som tänker till innan de köper nytt. Men vägen är fortfarande lång att gå innan landets förskolor kan ses som giftminimerade.

Man skulle kunna säga att jag själv gått igenom en ganska stor förändring sedan jag började få upp ögonen för detta med skadliga kemikalier i vardagen. Sakta men säkert tar jag steg för att leva på ett sätt som gagnar god hälsa på många olika plan. Jag ser till exempel idag varje måltid som en chans för mig att stärka min egen hälsa, alternativt jobba emot den. Antingen tar jag steg som främjar hälsan (t ex genom att äta ekologisk mat från rena råvaror, med mycket frukt och grönt), eller steg som leder mot ohälsa (t ex genom att äta mat med mycket tillsatser och tillsatt socker). Men det går inte att vara fanatisk. Det är varken sunt och främjar inte heller enligt mig ett gott liv att alltid göra "rätt". Mitt mål är att leva på ett sätt som ger mig hög livskvalitet, och ibland innebär det att köpa hem hämtpizza på fredagen trots att jag vet att både pizzan i sig inte främjar min fysiska hälsa och trots att jag känner till att även kartongen som pizzan ligger i innehåller ämnen som är skadliga för både mig och naturen. Den första tidens kemikalieångest med våndor kring om det jag gjorde var tillräckligt för att skydda mig och familjen från farliga eller misstänkt farliga kemikalier har nu börjat stillna och idag har jag landat och känner mig ganska trygg i att jag gör det jag kan för att skapa en trygg miljö för mig och min familj. Jag känner att jag ibland kan frångå att leva på det sätt som är bäst ur kemikaliesynpunkt, utan att det blir alltför jobbigt och ångestbildande. Det är till exempel betydligt svårare att göra bra val när man är på resande fot och inte känner till vart de butiker och restauranger som serverar ekologisk mat från bra råvaror finns. Men det är okej att det får bli så ibland, för det tillhör undantagen och min tro är att vår fantastiska kropp klarar av dessa avstickare från hälsosamma val så länge de är just det och inte blir en del av vårt dagliga liv.

För dig som vill lära dig mer om vad du som förälder eller som förskolepedagog kan göra, så skrev jag i våras en serie som jag kallade "Så kemikaliebantar du hemma och på förskolan i 7 steg" där jag delade med mig av konkreta råd på vad man kan göra. För det går nämligen att göra väldigt mycket själv om man är medveten och tänker till, och det behöver varken vara krångligt eller dyrt. I serien ger jag massvis med handfasta tips på vad du kan göra för att minska ned på skadliga kemikalier i din vardag. Här kan du läsa den.
Att plastbanta vårt kök var en av de första sakerna som jag började göra för att minska på de skadliga kemikalierna, liksom att rensa barnens rum från saker som kunde läcka giftiga ämnen. Bild från Saras Eviga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar